Kattugglorna i äppelträdet.


Ett inlägg med både dokumentära och mer genomtänkta bilder.

I flera år har kattugglorna häckat vid huset där jag bor. Förra året satt jag upp en holk åt dom som det blev deras häckningsplats men det här året så valde dom att häcka i äppelträdet. Det var när jag skulle gå ut och stötta upp en gren på äppelträdet som växer lite snett som jag såg ugglan flyga ur boet. När ugglan ändå hade dragit passade jag på att titta ner i boet som endast är ca 1 meter från marken och där låg 2 st ägg.

Eftersom ugglor är min favorit fågel har jag vart extra rädd om dom i trädet. När gräset klipps så lämnas en cirkel runt trädet och det verkar gå bra att klippa utan att dom flyger ut så dom verkar inte bli störda av det. Jag har även fått jaga bort nötskrikor som hittat hålet och även en gång grannes katt. När katten var där trodde jag det var kört då hela katten kröp ner i hålet så jag såg bara svansen sticka upp, som tur var hade inte ungarna kläckts ännu så det gick bra för dom denna gång.

Om man ska fotografera vid bon krävs en stor försiktighet, inget fotograf vill vara orsak till en avbruten häckning och sen vill jag ju givetvis att ugglorna ska fortsätta häcka i trädgården. Helst ska man inte fotografera vid bon i överhuvudtaget men i det här fallet har det känts helt annorlunda. Dels så är det här boet ca 30m från ytterdörren så jag har kunna stått och fota från hallen vilket redan där är närmre än vad jag hade gått om jag hittat ugglor i skogen. Sen är dom här ugglorna vana vid folk då jag har fotograferat dom under flera år. Men för säkerhet skull så valde jag ändå att sätta upp gömslen och att fota så mycket som möjligt med ljudlös slutare eller fjärrutlösare. På så sätt har störning vart minimal och ens existerande alls.

Gömslena satt jag upp i olika vinklar där kvälls ljuset var som finast och jag kunde sitta och titta på ugglorna och försöka lära mig deras beteenden. När dom började jaga och vart dom kommer ifrån osv. En bild där mamman kommer in med sork var en bild jag gärna ville ha men då dom bara jagade efter solen gått ner har det varit svårt. Trots att det inte blev några bra bilder på det så var det häftigt att få se när mamman jagade och flög in med sork i näbben på kvällar och nätter.

Första kvällen.

Den här bilden är tagen den första dagen jag hade kameran med mig i gömslet. Bilden är kraftigt uppljusad eftersom orginalet nästan är helt svart.


Jag märkte innan ungarna hade kläckts så kom mamman upp ur hålet vid ca 22.30 och ropade på hanen som strax där efter kom och levererade mat till henne, men dom kvällar som koltrastarna var i närheten så tittade hon försiktigt upp ur hålet och kolla runt, när kusten var klar så jagade hon på egen hand. Jag kunde även höra ibland hur hanen började ropa längre bort och jag upplevde det som att han ville locka koltrastarna till sig för att honan skulle kunna ta sig ut utan att avslöja boplatsen. Om det är ett känt beteende hos ugglor vet jag inte men det hände nästan varje kväll som koltrastarna var i närheten.

Juni 16

Juni 16 såg jag första ungen, det var mest lite fjun som stack upp i gräset runt äppelträdet som fått varit oklippt den här sommaren. Jag satt mig i gömslet och väntade. Efter ca 2 timmar började det röra sig i gräset och jag såg hur ungen började röra sig mot trädet och försökte klättra upp. Det är är ett beteende jag endast sett på film eller bild tidigare och var en en utav mina målbilder för året så det började riktigt bra. Utan att riktigt kunna använda sina vingar mer än för att hålla balansen tog sig ungen upp i trädet igen genom att trycka ifrån med bakbenen och sedan hålla sig fast med näbben.



Jag hade lyckats tajma in min semester perfekt för det blev inte mycket sömn för mig dom kommande dagarna jag var ute till ca 23.30 och gick upp igen vid 03.00 dagen efter. Det blev 4 dagar med sena kvällar och tidiga mornar så passade jag på att sova några timmar mitt på dagen när ljuset var lite för hårt för att få några bra bilder. Många timmar spenderades i gömslena och det känns som jag tog väl vara på tiden. Till och med när jag skulle sova så kunde jag se uggleungarna när jag slöt ögonen.

Den här bilden tog jag från hallen dag två när den andra ungen hade börjat komma ut ur boet.

Ugglemamma på jakt

Under den tredje dagen hade jag fått många bilder på ungarna men saknade bilder på föräldrarna. Jag satt upp ett nytt gömsle på verandan eftersom jag sett ugglorna jaga på ängen framför tidiga mornar. Att få bilder på föräldrarna var svårare i år eftersom jag inte ville gå i deras jaktmarker och det var ont om bra ställen att stå på. Med ett dåligt sork år och 3 ungar att mata fick jag nöja mig med bilderna som gick att ta från huset.

En mästare på Kamouflage

Om det var ett medvetet val eller inte är svårt att säga men jag tror inte det var en tillfällighet att ugglan satt sig i trädet med en gren i samma färg som sig själv.

Ungen som ramla.

När ungarna skulle börja lära sig flyga så hade den här ungen lite svårt med avstånds bedömningen och missade grenen dom skulle landa på och föll i backen. Eftersom dom inte riktigt lärt sig hur man flyger ordentligt än så tog den sig upp genom att sätta näbben i plankan och trycka ifrån med bakbenen samtidigt som vingarna fick hjälpa till så gott dom kunde.

Skam den som ger sig

Ungen hade det svårt att ta sig upp i trädet igen och fick stanna och villa lite efter att glidit ner dom första försöken.

Med näbbar och klor

Efter en stund försökte ungen igen med både vingarna och ett avstamp med benen så lyckades den ta sig upp i trädet igen. Det måste vara här uttrycket “att kämpa med näbbar och klor” kommer ifrån.

Den här bilden är kraftig beskuren och tagen precis efter att ugglar har kliat sig. Redan nu har dom ganska rejäla klor.

Syskon kärlek

Det var fint att se hur dom tog hand om varande och putsade fjädrarna även om det inte alltid var så populärt.

Sträcka på benen

Efter putsning var det dags att sträcka på sig. Det är inte ofta man tänker på att ugglor faktiskt har väldigt långa ben.

Nu är ugglehäckningen över för i år. Det blev 3 ungar och jag stöter fortfarande på dom i skogen bakom huset ibland. Jag har fått många fina minnen och bilder. Nu är det dags att klippa gräset runt äppelträdet och flytta mina gömslen till nästa projekt.

Previous
Previous

I Smålommarnas rike.

Next
Next

Huggormar