I Smålommarnas rike.

Knuthöjdsmossen är en plats jag jag försöker hinna med att åka till minst en gång per år, gärna fler när det hinns med. Det är väldigt vackert med mossen och alla gölar samtidigt som det är gott om bra fotomöjligheter. Även om det är ganska så besökt så känns det inte som det är mycket folk där, dom flesta besökarna är där dagtid medans vi fotograferar siktar på kvällar och tidiga mornar. Av dom naturreservat som finns här i närheten så är Knuthöjdsmossen en utav mina favoriter.

Den här gången åkte jag med min vän Tobias Östlund. Det var riktigt trevligt att ses och prata ikapp lite igen då det var ett tag sedan sist. Tobbe är inte bara en duktig fotograf utan har har även lätt för att läsa fåglarnas beteenden och på så sätt kunna förutspå vad som kommer hända här näst och där med får man en liten hint om att vara beredd på visa situationer.

Några nya saker jag lärde mig är t.ex. Att dom lyfter och landar i motvind, ganska logiskt när jag tänker efter men med det i bakhuvudet blir det mycket lättare att välja ut en bra placering för flygbilder eller om man vill ha bild när dom springer på vattenytan innan dom lyfter. En annan sak är att när dom är på väg att lyfta börjar dom oftast med en liten vingstretch och dom får en bestämd gång rakt fram till slutet av gölen där dom kommer ha sin start position, då gäller det ha kolla på den fågeln för när dom väl börjar springa på vattnet så går det riktigt fort.

Redan innan soluppgången fick jag första spring bilden på vattnet. Det var fortfarande mörkt så jag fick ha en lägre slutare men genom att panorera kameran med fågel lyckades jag få huvudet skarpt. Det här vill jag prova fler gånger fast men ännu längre slutare.

Ibland går det lite för fort..

Lättast är om man kan få fokus på fågeln innan den börjar springa men i det här fallet startade den bakom en grästuva. Trots att bilden dels är oskarp och saknar fågel ville jag ha med den för att visa hur fort det går. Vattnet från första trampet har inte ens hunnit landa innan det kommit 3 nya och jag sett upp till 8 plask.

Nytt försök.

Som tur var flög en annan smålom straxt där efter så jag fick en ny chans.

Den här smålomen är på väg inför landning och man kan se hur den styr med både vingar och fötter

Jag har varit vid knuthöjdsmossen flera gånger men jag har alltid haft lite otur med ljuset, även om jag varit nöjd med både bildens komposition och fågelns position i tidigare bilder så har jag antingen haft stenhårt dagsljus eller en mulen morgon/kväll. Även denna gång fick vi inte riktigt ljuset vi sökte efter, men några bilder fick in lite av det varma kvällsljuset men under den bästa tiden gick solen i moln. Den här bilden blev en favorit. Bilden togs första dagen och vi hade inte hunnit sitta mer än 10 minuter innan jag kunde konstatera att jag hade tagit min bästa lombild hittills. Jag gillar verkligen ljuset i bilden och hur den faller på både bakgrunden och fågelns spiral av droppar från när den skakar på huvudet.

Som vanligt när man träffar vänner som man inte sett på länge så har man en del att ta ikapp så när solen gått ner gick tillbaka till parkeringen och prata en stund. Vid 12 tiden på kvällen så gick vi och la oss. 

Vi sov i bilarna den här kvällen och jag hade fällt ner sätena och lagt in en madrass, jag låg riktigt skönt i bilen den korta stunden vi hade för att sova. Kl 03.00 ringde klockan igen och det var dags att bege sig ut. Att gå upp den tiden på dygnet brukar inte vara så lätt men när det står foto i soluppgången på schemat så känner jag mig oftast ganska så pigg ändå. Vi hade redan dagen innan tänkt ut en annan plats för morgonfotot där vi visste att solen skulle ligga.

Tyvärr så hade vi lite otur med solen även den här morgonen på grund av moln som låg precis där den gick upp och fick inte den här riktigt varma orangea morgonsolen på gölen men den lilla sol som bröt igenom hade ändå ett mjuk ljus med lite värme i och efter några prova bilder kunde jag se hur vattenytan reflekterade den solen väldigt fint. Jag bestämde mig för att försöka jobba mer med vattnet än med själva fåglarna och underexponerade bilderna kraftigt. Både förgrunder och bakgrunder i bilderna kändes ganska tråkiga i ljuset vi hade så med en underexponering kunde jag dämpa ner det ointressanta och istället lyfta fram dom delarna som jag fortfarande tyckte var fina i bilden. Målet var att få siluett liknade bilder där snarare vattnet, reflektioner, droppar från när lommarna skakade på sig och även lommens vita undersida av magen och vingarna i fokus istället för själva fågeln.

Att fotografera vid vatten är något jag tycker mycket om, det ger så mycket möjligheter. Man kan jobba med reflektioner och med djur och fåglar som det är lite mer action i så brukar vatten dropparna kunna reflektera ljus även när det är ganska mörkt ute. Det var en chansning med mycket testande men jag måste ändå säga att jag är väldigt nöjd med resultatet och jag har lärt mig mycket under den morgonen.

När man befinner sig på en plats med mycket smålom kan man ofta höras deras skrik när en annan fågel passerar över, det kan låta väldigt intensivt och dom trycker ner sig mot vatten ytan med utbredda vingar när dom skriker för att visa att det är deras plats och skulle en annan fågel landa där så blir det oftast en fight.

Den här bilden visar en smålom som visa att den här gölen är upptagen.

Här man kan även se hur lomen skriker för att markera.

Gölen vi satt vid var det redan 2 lommar i och när en ytterligare smålom började cirkulera över gölen trodde vi att det skulle bli en sådan fight. Den här gången så verkade det som om dom inte brydde sig om den men det fanns en viss nervositet hos fåglarna efter den hade landat. Den nya lommen verkade vara lite lurig då den stoppade in huvudet under vingen och låtsades sova men det gick tydligt att se att den simmande väldigt fort förbi dom andra så under ytan gick benen i full fart på den “sovande” fågeln.

Något jag har lärt mig med tiden är att finns det fler fåglar på platsen så gäller det att försöka hålla fokus på en individ för börjar man hoppa mellan alla fåglar så kommer man missa fler bilder och oftast så hamnar man mitt i mellan fåglarna när något händer. I det här fallet så hade jag fokuset på en fågel som låg och putsade sig jag väntade på att reflektionen skulle hamna rätt över näbben och ansiktet på fågeln.

Jag kollade en stund på fågeln och väntade på rätt ögonblick för att ta bilden men istället för att få den lugna harmoniska bilder på lommen som putsade sig på den blanka vatten ytan såg jag bara en explosion av vatten i slutaren. Av ren reflex höll jag in slutaren och när det var över så fattade jag inte vad som hade hänt. Vi fick gå igenom händelsen i kameran och när vi bläddrade igenom bilderna visade det sig att en utav lommarna hade dykt ner under ytan och med full fart attackerat lommen som putsade sig underifrån. Den stackars lommen slog en volt i luften efter attacken men verkade klara sig oskadd. Den attackerande lommen såg nästan lite nöjd ut när den lämnade platsen. Det här var en riktigt häftig upplevelse och jag är så glad att jag hann med att få det på bild!

Eftersom jag underexponerade kraftig den här morgonen har jag ljusat upp några bilder för att lättare kunna se händelsen.

Tanken var att jag skulle åka hem den här morgonen men när jag väl var där och hade sängen bäddad i bilen bestämde jag mig för att stanna en kväll till. Under dagen passade jag på att småsova lite i bilden tills ljuset blev bättre och runt 19.30 gick jag ut för att göra ett nytt försök. Den här kvällen blev det inte alls lika mycket action som tidigare men jag fick chansen att se en lom på nära håll som nyfiket kom fram och stretchade vingarna lite innan den drog vidare och jag fick även chansen att njuta av en en väldigt vacker solnedgång.

Även en knipa simmande förbi på nära håll.

Tyvärr så känner jag att jag behöva avsluta det här inlägget lite tråkigare än jag brukar men något jag noterat vid Knuthöjdsmossen är att det börjar bli mycket stigar i från spångarna fram till vattnet. Under häcknings perioden är det inte tillåtet att gå utanför spångarna men med dom stigar som blivit är det allt fler som lägger sig precis vid vattnet. Det här har lett till att platser som lommarna tidigare har häckat står nu tomma. Jag tror mest det handlar om okunskap och därför känns det viktigt att dela med sig. Alla bilder i det här inlägget är tagna från spångarna så det går att fotografera utan att störa fåglarna.