Dom 5 stora.
När det här året började hade jag bara sett och fotograferat björn och lo, men nu har jag äntligen lyckats inte bara se utan även få alla de fem stora på bild. Även om mina bilder på varg och lo behöver förbättras, känns det ändå riktigt häftigt att ha sett alla!
De svenska djuren som tillhör de fem stora är alltså björn, lo, varg, järv och kungsörn. Nedan delar jag mina favoritbilder från mötena med dessa djur.
Lodjuret
Det första av de fem jag lyckades få på bild. Jag har haft turen att se lodjur tio gånger i skrivande stund, men endast en gång har jag lyckats fånga det på bild, även om det var knappt. Det var sent på kvällen när jag såg vår katt springa in genom kattluckan och gömma sig under sängen. Svansen var som en kotte, och jag förstod att något skrämt honom rejält. När jag öppnade dörren för att titta ut, såg jag en grupp vildsvin på åkern och undrade varför han blivit så rädd för dem—det var ju inte första gången han sett vildsvin.
Jag tänkte inte mer på det och började borsta tänderna för att gå och lägga mig. I det svaga ljuset såg jag en siluett på vägen utanför och förstod först inte vad jag tittade på. Det såg ut som en hare, men den måste ha varit enorm. Sedan insåg jag vad det var: "Det är ju för fan ett lodjur!" utbrast jag. Jag hann knappt få på mig byxorna eller spotta ut tandkrämen innan jag var ute med kameran. I det nästan obefintliga ljuset fungerade inte autofokusen, så jag fick fokusera manuellt med ett 400mm f/2.8 utan stabilisering och en slutartid på 1/25 sekund—det är ett under att jag fick någon bild överhuvudtaget. Lodjuret var på väg mot ett rådjur på åkern, och jag trodde jag skulle få bevittna ett anfall. Men rådjuret märkte av lodjuret, började skälla rejält, och lodjuret insåg att chansen var förlorad. Det lunkade tillbaka in i skogen, medan jag stod kvar med halvt pådragna byxor och kunde höra mitt eget hjärta slå. Det var en riktigt häftig upplevelse, och jag längtar efter den dagen jag får bättre bilder—för den dagen kommer, det vet jag.
Bilden är kraftigt upljusad och skärpt, notera rådjuret vänster i bild.
Björnen
Ända sedan jag började fotografera djur har björnen stått högt upp på min lista över däggdjur jag vill fotografera. Tyvärr är det ont om björnar där jag bor, och om någon ses här är det en nyhet värd att skriva om i tidningarna, så ovanligt är det.
Jag valde istället att boka ett gömsle uppe i Hälsingland, där björnarna är betydligt vanligare. Gömslet jag bokade hade inte lika hög frekvens på björn som de andra, men det låg i en betydligt finare omgivning—de andra platserna var så nedtrampade att bilderna nästan såg ut att vara tagna i djurparker. På grund av den lägre frekvensen fick man sitta i gömslet 40 timmar i sträck. Jag förstod att det skulle bli utmanande från början, men jag visste inte att det skulle vara 35 grader varmt i gömslet. Det var den tuffaste sittning jag gjort i ett gömsle, och efter 36 timmar, när jag mentalt redan ställt in mig på att vi inte skulle se någon björn, kom den springande och lade sig framför gömslet. Det var en våg av känslor när björnen äntligen kom, och jag är väldigt tacksam att jag fick komma hem med några bilder efter att ha kämpat i gömslet de nätterna.
Kungsörnen
Även om jag sett kungsörn tidigare, har det oftast bara varit en svart prick uppe i himlen med kikare. Men jag visste att det fanns ett gömsle i Hällefors där man kunde se kungsörn på nära håll, och i år såg jag till att boka en plats där. En sittning i gömslet ledde till tre till—vilken häftig fågel! Den är stor och har enorma krafter.
Även om gömslet är bättre anpassat för skådning än fotografering, lyckades jag ändå få med mig några riktigt fina bilder hem, och jag kommer definitivt att sitta där flera gånger.
Vargen
Jag hade på känn att jag skulle lyckas fotografera varg i år. Vid ett tillfälle när jag var ute och fotade ugglor och precis skulle packa ihop för dagen, hörde jag för första gången en vargflock yla. Det var en mäktig känsla! Jag hörde dem flera gånger på den platsen och tog flera turer med bilen i området i hopp om att få se dem.
När jag väl fick se vargen var det dock inte på samma plats, och jag letade inte ens efter den då. Jag hade varit på ett annat fotouppdrag och var på väg hem när jag fick bromsa för en bil som parkerat mitt på vägen i en kurva. Jag kollade i backspegeln och såg att de satt med sina mobiler, så jag tittade åt samma håll och där låg den. "Det är ju en varg!" skrek jag till min sambo och parkerade bilen. Det blev nästan jonglering med objektiven för att hinna byta från 24-70 till min 300mm, men när jag väl fått kameran redo och kom ut ur bilen såg jag att de i den andra bilen redan var på väg fram mot vargen för att filma med sina mobiler. Vargen blev så klart skrämd och började springa. Tur för mig att den sprang mot mitt håll, så jag fick några bilder. Men det bästa var när den för en kort stund stannade upp och våra ögon möttes.
Jag har sett vargen igen efter det, och jag fick en känsla av att jag blev förföljd i skogen och hörde grenar knäckas. Mig veterligen är det bara vargen som är så pass nyfiken, så jag hoppas jag får möta den igen och lyckas få lite bättre bilder.
Järven
Den sista av de fem stora, och det kändes extra bra eftersom det blev mer eller mindre kom som ett tröstpris, men värt lika mycket som det jag var ute efter. Jag hade bokat in mig i ett björngömsle för att få chansen att se björn igen. Jag hade längtat i flera månader för att få den chansen, och i det här gömslet fanns det riktigt stora hanar som strövade omkring. Tyvärr lockar stora individer inte bara fotografer, utan även utländska troféjägare. Den största björnen hade blivit skjuten, vilket gjorde att resten av stammen var orolig, och de hade knappt haft några björnar framför gömslena i somras.
Men från att ha varit ett av Sveriges bästa björngömslen hade det blivit Sveriges bästa gömsle för järv. Vi såg tre individer och hade flera besök varje kväll. Så även om jag inte fick se någon björn i år, är jag riktigt nöjd med den resan ändå—speciellt eftersom järven var den sista av de fem stora. Den här resan kommer jag skriva mer om i ett senare inlägg.