Happy New Year!
Gott nytt år!
Tanken var först att dela årets bästa bilder, men med året som varit så bestämde jag mig att istället dela mina bästa tillfällen i naturen. 2020 har minst sagt blivit ett annorlunda år på många plan men naturen har fortfarande levererat fantastiska upplevelser och jag är så tacksam att jag har haft tillgång till den!
Att välja ut rätt bilder är alltid den svåra biten när det kommer till fotografering därför har jag har valt att inte snåla, Så häll upp nått gott att dricka, luta dig tillbaka och följ med genom mitt fotoår 2020!
Den första bilden är egentligen från sent i november 2019 men jag tycker ändå den har en värdig plats här för att den bilden var starten på mitt brinnande intresse för att hitta och fota ugglor. Ända sen det här mötet var ugglor nästan det enda jag kunde fokusera på och jag bestämmde mig för att jag ska lyckas fota alla de svenska arterna. Under 2020 Har jag lyckats fota 6 av dom 11 svenska arterna och har börjat närma mig 3 till som förhoppningsvis kommer fram under 2021! Den här bilden är även mitt första publicerade bild och vann månadens bild i augusti i fototidningen digitalfoto för alla. Samt har den vunnit några mindre tävlingar och fått den publicerad på andra ställen. Super kul tycker jag!
I år lyckades jag hitta min första sparvuggla. Jag och min vän Jesper satt i bilen och letade efter ugglor och jag såg något i ögonvrån som jag tyckte stack ut från miljön och utan att jag egentligen så vad det var så utbrast jag “Japp där är en uggla!”. Jag parkerade bilden och plocka fram kameran för att använda den som kikare och visst var det rätt där satt Sveriges mista uggla!
Bara några dagar senare åkte jag ut själv och hittade ännu en sparvuggla. Denna gång hade jag chansen att spendera lite mer tid med den. Denna uggla var lite svårare och fota då det var så mycket granar och grenar i vägen så jag fick gå in en bit i skogen för att få fri sikt och på vägen in brast isen under mina fötter och jag stod plötsligt med vatten upp till knäna.. Efter att klivit upp ur pölen ställde jag upp mitt stativ och började vänta på att ugglan skulle komma närmre. Efter bara några minuter började denna nyfikna uggla komma närmre och närmre medans den stannade och kolla efter gnagare. Denna uggla landade så nära som ca5-10 meter ifrån mig i en liten gran topp. Först tittade den på mig men sen såg jag hur den låste blicken på ett byte och dök rakt ner i buskagen och försvann. Jag tyckte det var ett bra tillfälle att röra mig från platsen så med is runt hela kängorna och utan känsel i tårna satt jag mig i bilen och åkte vidare med ett leende på läpparna.
Slagugglan. Ny för i år den med. Denna uggla tog lång tid innan jag fick komma nära. Jag såg den flera gånger under några veckor men den var alltid väldigt skygg men så en dag när jag stannade bilen så att den där och kollade på mig med en blick som nästan såg ut som den sa “jaha det är du igen”. Sen återgick den för att fortsätta spana efter sork. Jag stod ett par timmar med denna uggla och kollade på medans den jagade och jag kan se den ibland vid samma hygge, oftast någon timme efter solen gått ner.
Under fyra års tid så har vi haft ett par med svartvit flugsnappare som häckat utan för vårat hus. Det var alltid ett glädjande besked när dom valde samma holk på våren. De här korten är tagna precis utanför dörren.
Svartvitflugsnappare hanen.
Av alla bilder jag har tagit så är detta den jag är mest stolt över! Inte bara för att den var väldigt svår att ta rent tekniskt utan även för att jag från att jag var liten vart livrädd för ormar. I år bestämmde jag mig för att utmana och bli av med min rädsla för ormar. Jag började med en tam orm i början av året för att sedan ge mig ut och möta min rädsla i det vilda. Det var en intensiv upplevelse att kolla in i kameran och ha den här huggormen stirrandes med dom röda ögonen in i macro gluggen precis vid närgränsen. Bilden är fokusgafflad med 11 bilder för att få hela ormens huvud i fokus. Jag har helt kommit över min rädsla för ormar idag och ser fram emot att få ligga och fota dom igen när dom kommer fram igen på våren 2020! Även denna bild blev publicerad i digitalfoto för alla.
Premiären på Öbykulle någonting som börjar bli till en tradition!
Lyckades även få till några fina bilder på snoken vid Öbykulle.
Jag hade vart ute i många timmar och letat efter uggla och som så många gånger förr så var det på vägen hem som jag fann den. Den här ugglan satt mitt på vägen, inte det vanligaste stället att se dom på. parkerade bilen för att kolla om ugglan var okej men då hade den redan flugit iväg. Jag kollar runt en sväng men ser den inte så jag vänder mig och går tillbaka till bilen igen men vänder mig för att kolla bakom ryggen en sista gång och då ser jag den komma flygandes rakt emot mig! jag drar upp kameran och hör hur autofokuset börjar leta men hittar ingen i det svaga ljuset. Lappugglan kom närmre och närmre och till slut fick jag fokus och får iväg 2 bilder innan den börjar leta igen och ugglan passerade närgränsen på objektivet och passerade mitt huvud med bara någon meter.
Samma uggla landade i ett träd några meter ifrån mig och då togs denna bild. Efter att bilden var tagen blev det för mörkt så jag stod bara och observerade medans den jagade innan jag fortsatte min färd hemåt igen.
Jag hitta fyra stycken lapphäckningar i år men den här kom in som ett tips från en av mina följare. Och det var den jag valde att spendera mest tid på. Jag vill alltid vara så försiktig som möjligt när det kommer till häckande fåglar för att inte på något sätt störa. Ser jag att en fågel regerar på min närvaro så måste jag lämna platsen. Vid denna häckning hade jag chansen att sitta i ett påsgömsle i en slänt utanför deras jaktmarker så det var ett bra ställe att fota utan att störa. Det var en väldigt fin upplevelse att sitta och kolla på hur mamman tog hand om sina tre ungar. Efter många timmars väntan kom äntligen hanen inflygande med en sork i näbben som den leverera till honan som delade upp den till sina ungar. En halv dags väntan och det hela var över på några få sekunder. En utav de finaste naturupplevelser jag vart med om.
En utav ungarna som lämnat boet.
Hanen visar upp sin imponerande vingbredd!
Gonzales. En hackspett som jag spenderade väldigt många timmar tillsammans med på försommaren. Jag började lägga ut fågelmat i skogen utanför min far för att se vad som fanns för fåglar i närheten. Det är en väldigt fågelrik plats och som bäst såg jag 17 arter på samma dag från mitt gömsle jag att upp. Den här hackspetten som jag började kalla Gonzales visste direkt när jag kom för att fylla på med mat, han satt sig på en gren i närheten och började ropa när jag kom. Det var riktigt roligt att få vara så pass nära en fågel som till slut blev helt obrydd av min närvaro och landade ca 40cm ifrån mig som närmast. Super härligt fågel och jag ser han ibland när jag åker förbi och hälsar på.
Eftersom hackspettar gärna äter fröna på tallkottar så provade jag att lägga ut en kotte istället för talg till honom en dag, detta var inte helt uppskattat..
Torpedo Gonzales tog alltid samma väg och hade en egen liten rutt till fågelbordet och jag studerade länge hans flygvägar för att kunna ta den här bilden. Det blev många misslyckade försök innan den satt!
Ett utav det fiskgjuse par som jag följt under 3 års tid fick tre stycken ungar i år igen, det är alltid lite roligt att se! Vi fick även se när dom precis lärt sig flyga och föräldrarna gjorde som utfall mot dom för att träna flyg förmågan väldigt intressant att få se. En bonus i år att en lärkfalk hade en lyckad häckning på samma plats i år. Bilden är tagen från kanot när fiskgjusen swisha förbi.
Ytligare en ny uggleart för i år är hornugglan. Mina nyfunna vänner Victor och Jonathan bjöd ner mig till Nyköping för att fota en hornuggle familj som valt att häcka inne på en bekants gård. Dessa ugglor var helt orädda för människor och vi lyckades timea sista dagen innan dom lämnade boplatsen för att börja flyga på egen hand.
Just pilfinkar har jag spenderat många timmar med att fotografera hemma i mitt gömsle i trädgården. Pilfinkar brukar oftast fightas rätt rejält när dom stöter på varandra vid fågelbordet, men denna gång möttes bara deras blickar och dom satt tillsammans och åt. En utav mina personliga favorit bilder i år.
Dessa Talgoxar hade ett aning tuffare förhållande, haha!
Tillbaka till Nyköping där vi blev guidade av Jonathan och fick fota min första kronhjort och Dovhjort. Det va imponerade att se vilken lokalkännedom om djuren i området som Jonathan har. Han lyckades på ett par timmar innan solen gick upp visa oss alla Sveriges klövvilt ( utom myskoxen förstås ). Ser fram emot att komma ner igen 2021!
Även ekorrfamiljen hemma i trädgården fick en utökning med tre stycken ungar i år. En utav dom brukade alltid sitta på taket av fågelmataren varje morgon och som mest sprang det runt fyra ekorrar runt i trädgården.
Den här ekorren började jag få komma riktigt nära fram till en dag då jag var tvungen att skrämma upp den i ett träd då jag såg att våran katt kom springandes emot den. Jag tror ekorren förstod vad som hände men var alltid lite på sin vakt efter det.
Åkte till mitt första örngömsle tillsammans med Victor. Ett ytligare stort tack till Kenneth som matade in örnarna åt oss och lånade ut sitt gömsle!
Väldigt häftig upplevelse att se dessa giganter till fåglar på så nära håll. Det är något jag kan rekommendera att göra oavsett om man fotar eller inte!
Sista bilder blir på denna hökuggla som jag träffat på vid flera olika tillfällen nu under november och december. På grund av både flytt, jobb och trasig bil har jag inte kunna spenderat alls lika mycket tid som jag ville med denna fågel men är väldigt tacksam för alla stunder jag fått! Hoppas den väljer att stanna kvar under 2021 så jag får chansen att träffa den några gånger till.
Inte den bästa bilden då jag råkade överexponera vingarna men det var väldigt häftigt att få se när ugglan jagade sork och flög fram och tillbaka bara ca 20m ifrån mig.
Denna bilden är från årets sista riktigt lyckade runda. Jag stog länge med fingret på avtryckaren och väntade på att ugglan skulle flyga. Bilder som den här blir alltid extra speciella eftersom jag lärt mig rörelsemönstret och vet innan var ugglan kommer flyga. Jag går häller inte fram till ugglor utan jag låter dom komma närmre mig och belöningen för tålamodet ger alltid dom bästa bilderna!
Åter igen vill jag önska er alla ett gott nytt 2021 och ge ett extra tack för alla tips jag fått och till alla som jag fotat med under året!